-5,6 kg på 2 veckor. Jag är fan bäst!

Jag går till stallet istället #2.

I lördags var det så dags att rida Micke Roy för första gången. Efter en natt fylld av drömmar om hästar och ridning vaknade jag av mig själv runt kl 8.00 och gick chockad upp på vinden för att hämta mina gamla ridkläder. Insåg genast att mina gamla ridstövlar var torra och spruckna i brist på kärlek och omtanke och inte skulle gå att använda nått mer. (Detta förfall kan även implementeras på människor som fått för lite kärlek och omtanke, så se detta som ett varnande exempel. Och just på grund av denna anledning sprang jag ut på lunchen igår och köpte en ny anisktcreme för nästan 600 spänn). Så jag gjorde genast en utflykt till en ridsportbutik i förorten och köpte mig ett par nya jodphurs, ridstrumpor och handskar. Bara sådär. 

I stallet var både jag och Micke Roy nervösa. Jag för att jag kände mig ringrostig och för att jag skulle rida en ny häst. Han för att han trodde att jag skulle ta honom ifrån hans tjej Melody eller nått. Kanske. Vad vet jag. I allafall så var han hemskt stressad och nervös och stegrade i stallgången och levde runt, vilket gjorde mig ännu mer nervös och jag såg för mig en säker avkastning. Men så fort jag fått på sadel, träns och senskydd och suttit upp i sadeln så rann allt av oss båda och vi hade en mycket fin, trivsam och rolig uteritt i det fina höstvädret. 

De muskler som aktiveras av att rida aktiveras inte vid så många andra aktiviteter och de som legat i dvala i flera år fick nu ett abrupt uppvaknande. Imorgon tror jag att träningsvärken lagt sig såpass att jag kan rida igen.

Söndagen ägnades också åt djur men av en mycket otrevligare art, nämligen pälsängrar. Dom små jävlarna hade helt ovälkomna flyttat in i min klädkammare. Nästan hela dagen ägnades åt att plocka ut allt, plagg för plagg, täcken, kuddar, filtar, handdukar, sänglinne etc. och skaka, vika ihop och lägga i högar. Hela klädkammaren dammsögs sen noggrant in i minsta vrå och (OBS! Här kommer ett riktigt husmorstips saxat från "Rent Hus") alla springor mellan golv och golvlist penslades med olivolja (det funkar med vilken aromatisk olja som helst enligt städtanterna på 4:an). Ja och sen var det då bara att flytta in allt i klädkammaren igen. På köpet så kunde jag rensa ur det jag inte längre använder och nu är klädkammaren två sopsäckar kläder fattigare och organiserad som aldrig någonsin tidigare skådats.

Moving on.

Nu hoppas vi att mamma och pappa har flyttat klart för en lång, lång, tid som Herr Hellström skulle sagt. Mariefredslyan har ju vägrat sälja sig och har legat där som ett svart orosmoln över den annars så klarblå Enhörnahimlen. Vi (framförallt mamma och pappa dårå) har ju inte riiiktigt kunna njuta fullt ut av det nya fantastiska boendet innan dom blivit av med det gamla. Men igår blev det påskrivet och klart. Så hipp hurra för det! 

Så nu mamma och pappa är det bara att packa ner snorkeln och simfötterna för nu drar vi till Thailand i jul. Right!? Jag drömde faktiskt om det i natt: en jul utan stress, med sol och bad och lata dagar på stranden, fantasifulla drinkar, massage, god mat och dykning. Kom igen. Let's do it.

Så här vacker är vår vackra stad från Moderna Museet sett och jag uppmanar härmed ALLA att gå och se Dali Dali-utställningen som var fantastisk. 

Hej på er.

Konst-igare.

Jag har kanske inte berättat men det, men iallafall så ska jag gå ner en massa i vikt har jag tänkt. Därför har jag levt på en pulversoppa-diet nu i snart 1,5 vecka. Kalloribristen har uppenbarligen satt sig lite på huvet och gjort mig konstigare än vanligt. T e x så härromdangen när jag skulle stänga av stavmixern så försökte jag göra det genom att stänga av på vattenkranen i köket. Fail. 

Och idag kom jag inte, trots flera år av designstudier, på vad dom där "lutande bokstäverna" hette. Krusivt upplyste Freddan mig om och jag skämdes som en hund. Min typografilärare Ludvig Grandin skulle nog gett mig ett kok stryk om han hört mig. 

Så vad gör man åt detta? Jo, skiter i att jobba någe mer idag och går istället och kollar in Dali dali utställningen på Moderna. Jag kanske blir ännu konstigare av det, vem vet.

Hej då.

Jag går till stallet istället.

I helgen tog både jag och hösten en paus från våra ordinarie aktiviteter. Helt plötsligt var det liksom sommar igen och jag, jag gjorde en massa och eftersom jag inte drack en droppe kändes helgen urlång. Vad mycket man hinner med när man inte är 1.full eller 2. bakis, 90% av tiden.     

*ska försöka komma ihåg det här till fler helger*.

I fredags firade vi mammas födelsedag med middag och bio - "Flickan som lekte med elden". Den var inte i närheten så bra som den första men så var den ju inte gjort för formatet heller.

Lördag vaknade jag efter nästan 12 timmars sömn, pigg som en mört vilket var passande eftersom vi skulle ut på sjön hela familjen. Vi var ute hela dan och var lite röda om nosarna allihop eftersom solen uppenbarligen fortfarande tar. Jag fick två abborrar som mamma krokade av och genast slängde i sjön igen. Sen åkte jag på 30-årsfest och satt och kämpade med gott humör ett par timmar när alla blev fullare och fullare.

Sen åkte jag hem och sov igen, ungefär 12 timmar.

I söndags åkte jag och mamma och handlade höstväxter till mormor och morfars grav. Sen hoppade hela familjen in i SUV'n och åkte till Västerhaninge. 

Först hälsade vi på min morbrors häst som jag ska börja rida. Och det känns så otroligt roligt att sitta upp i sadeln igen. Once a hästtjej, always a hästtjej. 

Sen åkte vi till kyrkogården och planterade såhär fint. 

En fantastisk helg i en rad av många. Jag tänker nämligen ha en fantastisk höst. Så det så.

Världens bästa mamma fyller år idag!

Så jag gick upp i morse och bakade den här tårtan till dig mamma. 

Nä nu ljög jag. Men om jag skulle ha bakat en tårta skulle den nog sett ut såhär. Vi ses ikväll.

Hipp hipp HURRA!

Aj, oj, stånk, stön.

De senaste två veckorna har faktiskt inte varit så himla roliga, och det har faktiskt varit/är lite synd om mig. Förra veckan:sjuk, denna veckan: visdomstand och knölar i brösten. Knölarna visade sig vara ofarliga tack och lov. Och till er killar därute som någon gång tänkt som min pappa gjorde när han var liten, att gynekolog vore det perfekta yrket (ända till han kom på att alla som går till gynekologen inte är snygga, vältränade, 25-åringar och att de flesta som söker hjälp lider av någon slags vidrig åkomma) kan tänka om. Tänk bröstdoktor. Fatta att få smörja in bröst med glidmedel och klämma och känna dagarna i ända. Bara ett tips! 

Hur som helst så var jag ju också hos tandläkaren som spolade med lite koksaltlösning och höll på med den förbenade tanden. Jag fick beröm för min noggranna tandborstning och ordinerades en speciell gel och en vinkeltandborste i 7 dagar. Men det hjälpte föga. Imorse gick det inte längre. Gråtfärdig av smärta ringde jag tandläkaren igen och fick som tur var en akuttid och ordinerades penicillin. Nu 2 Alvedon, 1 Ipren, och 2 Kåvepenin senare kan jag faktiskt stänga munnen. Tugga går fortfarande inte så bra men jag slipper i alla fall se så förbannat dum ut. 

Om inte det här blir bättre så återstår bara att supa ner sig. Och det är ju trots allt fredag. Vinet dukas fram på kontoret as we speak och jag överväger att ta ett glas. Ett glas kan inte va så farligt va? 

090909

En dag många firar lite extra. Jag, jag firar med att först gå till en främmande människa som ska klämma, känna och platta ihop mina behag i en maskin för att undersöka några knölar, för att sedan gå till tandläkaren som ska försöka göra något åt min uppstickare till nya visdomstand som gör hela vänstra sidan av munnen öm så in i bängen. Varför inte boka in en gynundersökning också för att göra den här fantastiska dagen komplett?

State of mind.

  

Den här fina illustrationen satt utanför mitt hus imorse när jag skulle gå till jobbet. Som det fan av streetart jag är blev jag mycket nöjd med att detta konstverk nu pryder mitt hus. Att det dessutom speglar precis hur jag känner mig just nu gjorde ju inte saken sämre. En kompis som förstår liksom.

Som utlovat.

Här är lite bilder från förra helgen också.

Jag och 202 cm kusin på Popaganda (innan jag ramlade).

Under Lykke Li.

Under MGMT.

Dan efter kände vi oss alla ungefär såhär som Anna när vi lite trötta och slitna sen gårdagen intog en kaloriboost till brunch på Mosebacke.

Svinsjuk fast inte svinsjuk.

Senaste veckan har jag legat sjuk men tro't eller ej så har det inte varit svininfluensen. Feber, illamående och allmänt hängig. Igår kändes det bättre och jag trodde jag skulle vara redo för  jobbet idag. Men efter en 2-300 meters promenad till apoteket igår em insåg jag att jag kanske inte var så frisk so jag trodde när jag blev alldeles svettig och matt.  Så inget jobb idag men definitivt nästan frisk nu iallafall. 

Jag försökte ladda upp bilderna från förra helgen när det var både Popaganda, kräftkalas och trevligheter men lyckades av någon anledning inte med detta precis nu. Så jag gör ett nytt försök senare. I em tar jag och sätter mig på tåget till mina föräldrar som för tillfället består av mamma eftersom pappa är  ute och seglar tills i morgon när min faster och hennes man kommer från Gotland och vi ska ha lite kräftskiva. Kräftor kan man aldrig få nog av, vet ni det. 

Trevlig fredag.