Feed me!

Idag käkade vi lunch hos Linda. Jättegott och trevligt såklart. Elise satt i mitt knä när vi åt och hon fullkomligt hängde med öppen mun över min tallrik. Sur blev hon också när hon inte fick mer än att suga på en liten morotsbit. Den flickan, liten som hon är, har minsann aptit på livet och är så redo man kan bli att börja äta mat. Trist att hon måste vänta lite till.

Elisemetoden.

Glömde att jag skulle berätta mer om min nya "metod" igår. Iallafall, eftersom Elise är en liten tjej och BVC tidigare har bett mig mata mer (fast jag redan matat jämt) och med oro för hennes viktkurva har jag matat mer. Dvs varje gång hon vaknat och innan varje gång hon somnat igen och ibland kanske nån gång där emellan också. Eftersom hon bara sovit korta stunder har det blivit OFTA! Varje matningstillfälle har dessutom varit en kamp för att fp i henne nått. Hon har inte direkt varit den mest matglada bebisen i Nykvarn. Enda gångerna hon ätit bra och utan massa gnäll har varit på nätterna när hon inte ätit så ofta som på dagarna. Och såhär i efterhand kan jag undra varför jag inte kopplat ihop det här äta mer sällan med bättre ät. Jag skyller på viktkurvestress och amningshormoner.

Sen 4 dagar tillbaka gör jag istället såhär (framstegen är över alla förväntningar):
mata när hon vaknar, så mycket det går och sen inget mer förrns nästa gång hon vaknar. Då har det gått mellan 2,5 till 4 timmar. Det här har nämligen medfört att hon sover längre stunder även på dagen, upp till 2 timmar istället för som tidigare 30 min, max 45.
Och när hon äter är hon hungrig och äter mer och bättre och med mycket mindre eller inget gnäll.

Hon är dessutom lättare att lägga. Ibland kan jag bara lägga ner henne i vagnen så somnar hon själv, ibland får jag rulla några gånger innan hon kommer till ro. Men det här är att jämföra med tidigare då hon skrek och skrek och vi rullade vagn i evigheter innan hon kunde somna.

Flaskan med ersättning hon får på kvällen funkar också bra nu. Två kvällar i rad har hon ätit upp och igår gjorde jag t o m mer (95 ml istället för 65) .

Nätterna verkar också gå åt rätt håll för inatt sov hon 5 timmar i sträck utan åtgärd. Och hon åt bara två gånger.

Fortsätter det att bli bättre i den här takten är vi förhoppningsvis där vi vill inom en inte alltför avlägsen framtid, alltså sova hela natten.

Stor har hon blivit också. Här ligger hon och morgonleker i body och brallor i stl 62/68. Det kan vi dock inte tillskriva de senaste 4 dagarnas förbättringar.

Mors dag.

Min första morsdag som mor. Det känns mycket fint och stolt.

Min dotter firar morsdag med att sova urfint natten som gick. Åt vid läggning vid 20 ca och sen inte igen förrns 01.30!!! Lite nappning vid ett tillfälle där emellan men ändå. Lite tutte igen under vargtimmen som alltid är orolig och sen sömn till normal uppstigning som sker vid 06.30 ungefär. För henne och mig är det här stort. Kanske är det min nya Elisetaktik som helt enkelt funkar (berättar mer om den imorrn). Firat vidare har hon gjort ikväll med att slurpa i sig hela flaskan ersättning utan ett pip. Hela innehållet, allt, totti.

//Hälsar imponerad och mycket stolt mor.

Vi har firat min urfina mamma också såklart. Hon fick två inramade förstoringar vi gjort. En på Ozzy och Travis och en på mig och Elise. Sen åt vi upp nästan hela lasagnen hon lagat till middag.

Dessutom har Elise pappa sagt att jag ska få köpa mig en ny klänning.

Med andra ord mycket, mycket fin första morsdag för min del.

Söndagskonversation.

Mina favoriter.

Trots att den ena idag grälade på mig och den andra kräktes ner mig, så är dom det bästa jag vet.

Botten upp.

Just det ja. Vi provade flaskan idag igen. Det gick toppen bra. Vi köpte en ny flaska på apoteket som det gick lättare att reglera flödet på och så var vi inte så nervösa (påhejade av BVC sköterskan tidigare). Jag tror vi hade dramatiserat det här med flaskintroduktion alldeles för mycket helt enkelt eller så var hon för trött sist. Nu gick det iallafall bra och hon drack upp ungefär 50 ml bröstmjölk. Känslan som beskriver det här: FREEDOM. Asså jag har verkligen inget emot att amma och oftast tycker jag att det är mysigt, men att ha valmöjligheten att kunna ge flaska och därmed kunna vara hemifrån några timmar då och då känns himla bra.

Status på vaccinerad unge då: Temp 37,9 grader C. Lite ledsen i nyvaket tillstånd efter dagens tupplurer men efter långsamma uppvaknanden i mammas famn så har hon varit glad som en lärka. Som sagt, tuff brud lilla Elise.

And the winner is...

Idag var det dags för 3 månaders besöket på BVC. Väga, mäta och vaccinera. 1 spruta i varje ben.

Lite oroliga var vi att Elise skulle bli hjärtskärande ledsen av stick i benen men det hade vi inte behövt vara. Hon är ju en tuff brud och gnällde bara lite av första sprutan, blev ledsen och röd i ansiktet av den andra men sen var det över. Nu sover hon. Det återstår såklart ännu att se om hon får feber och ont i benen i kväll dårå.

Ja och så hade vi en gissa vikt och mått tävling i familjen (morfar fick inte vara med för han vinner alltid). Såhär gissades det:

Mamma: Längd 60,5 Vikt 5120
Pappa: Längd 61 Vikt 5190
Moster: Längd 61 Vikt 5042
Morbror: Längd 63 Vikt 5200
Mormor: Längd 59 Vikt 5020

Och såhär stor är hon:
Längd 59 Vikt 5240.
Mormor vann på längden och morbror på bredden med andra ord.

BVC sköterskan tyckte att hon är lite liten fortfarande så nu blir det flaska med tillägg på kvällarna hädanefter. Vi kan ju hoppas att det leder till längre sammanhängande sömn på nätterna.

Sverige-Finland:1-6.

Ja det va ju inte direkt enligt mitt tips. Skit också. Kan tillägga att jag visste att det skulle sluta med förlust för Sverige så fort jag såg spelarna kliva på isen, och att det skulle sluta riktigt illa när jag såg minen på Victor Fast efter 1-1 målet. Det var som att han blev chockad att någon kunde göra mål på han. Och i hans ögon kunde man riktigt se hur självförtroendet dog en smula.

Men min gubbe är glad åtminstone och eftersom han bryr sig tons more than me så är det väll inte mer än rättvist.

Annars har jag haft Emelie, Catherine, Johanna och Karin här på lunch. Som vanligt mycket trivsamt och mycket babbel.

Annat jag tänker på är varför Elise äter cirka varannan timme på nätterna men har börjat äta dåligt dagtid de senaste dagarna? Det är ju helt fel.

Sverige-Finland: 5-3.

Vårt hem är ju som ni vet svensk/finskt. Så ni kan ju kanske ana vad diskussionerna rör sig kring här hemma idag. Sami åker t o m iväg och ser matchen med några kompisar, SÅ rädd är han för mit vad var det jag sa flin senare. Jag är nämligen lite av nya Saida när det kommer till att spå matchutgångar och jag säger att Sverige tar hem det här. För att Sami ska orka med allt bölande sen dårå så står nu en lasagne bolognese i ugnen (som för övrigt är den första lasagne bolognese jag äter på typ 6 år. Har nämligen övergett vegetarianeriet efter så lång tid. Resultat: Kött= GOTT!!).

3 is the magic number.

Idag fyller vår älskade unge 3 månader. Och experterna säger att 3 månadersgränsen innebär massa mysigt. Mindre skrik t ex. Och bannemej och peppar peppar så tycker jag mig skönja en ny liten person veckan som gått. För bortsett från den urusla flaskintroduktionen som resulterade i en hel del skrik, så har hon annars mest varit jäkla glad och nöjd. Hoppas det här är en ihållande trend.

För övrigt tog Sami nattningen ikväll och det gick superbra. :)

Det rullar på.

På lördag är lilla stumpan 3 månader redan. Tiden flyger iväg. Men det blir roligare att hänga me na för varje dag som går. Hon har t ex precis upptäckt sitt språk på riktigt och snackar som en tok. Hon bara ler och gurglar mest hela tiden. Fysiskt går det också framåt minsann och idag när jag och Nina var hos Katja så rullade hon från rygg till mage. Duktiga unge. Ikväll visade hon nästan pappa Sami hur man gör, men la av halvvägs. Nu tyckte vi också att hon är stor nog att börja öva på flaska (eftersom vi ska på Foo Fighters på Stadion den 22 juni behöver hon kunna äta flaska till dess) och vips bestämde vi att tonight's the night. Men vi gjorde nog det mesta fel för det gick inget bra.

För det första så badade jag med henne i badkaret för första gången (hon brukar bada balja eller med sin pappa i stora karet i vanliga fall och jag sköter efterservicen, torka, sätta på pyjamas osv och nu blev det alltså omvända roller redan där). Medan jag sen låg kvar i badet tog Sami hand om nattningsförberedelserna (vilket dumt nog jag alltid gör i vanliga fall, men det har bara blivit så eftersom jag ammar henne och vyssjar henne tills hon nästan sover på ammningskudden och sen läger henne något vaken i sin säng). Nu skulle Sami alltså både introducera flaskan OCH natta henne. Allt var således nytt och inget blev bra (förutom badet som var himla mysigt). Sami tappade självförtroendet ganska snabbt och jag klev snabbare än en höna värper in i hönsmammarollen och tog över en galskrikande bebis.

Nu sover Elise iallfall (efter att jag nattat henne) men vi är lite skakade. Dels för att vi insåg att det här nog kommer att kräva ganska mycket mer av oss än vi trott för att få det att funka men också för att vi känner oss ganska taskiga såhär i efterhand när vi inser hur dåligt vi skötte den här introduktionen och hur ogenomtänkt den var. Det blev för mycket för henne.

Annan fundering: Dinappen till flaskan vi använde har bara ett hål och ska vara för nyfödda. Vi skruvade även åt locket så hårt det gick för att det inte skulle rinna för fort men ändå verkade det som att det kom för mycket när hon åt. Hon liksom sög några tag och sen var det som att hon fick lite panik för att det blev för mycket att svälja. Flaskan är en Avent och hör till amningspumpen och nappen är en Nam. Tips?

Lite skakade nu får vi då se när vi vågar prova igen.

Bestämt.

Vi har bestämt datum för vårt bröllop nu. Jag tänker inte säga när ännu för saker och ting ska bokas osv. Men det blir nästa sommar hur som helst. Och med datumet kom den totala peppen. Måste-komma-i-form. Och eftersom bantning är totalförbjudet när man ammar tror jag att det kan funka på riktigt den här gången. Nu är det liksom sund kost och långa promenader som gäller. Tänker att jag lägger till nått pilatespass här hemma då och då och det borde vara biff. Sen när Lady Gaga är stor nog att sluta amma kan jag ju börja träna hårdare osv. Hur som helst, väldigt peppad. *drömmer om klänningar och brudbuketter*.

Ny på det här med utehäng.

Idag gick jag och Elise och mötte upp Linda, Emelie och Nina med barn i en lekpark. Dom plus några fler mammor hade varit med sina större barn och bebisar på öppna förskolan. Eftersom Elise inte har nån glädje av öppna förskolan ännu och jag inte har något äldre barn, så hoppade vi över den. Men när jag kom med min nymatade, sovande bebis till parken insåg jag vilken rookie jag är på det här med att hänga ute hela dagarna. Där satt alla och mumsade på sina medhavda luncher och senare smuttade på sitt medhavda kaffe och knaprade sina medhavda kakor. Och jag insåg direkt att jag också borde tänkt på att även jag och inte bara min bebis behövde äta lunch. Som tur är blev det lite över till mig från Lindas matsäck och kakor bjöd någon av de andra mammorna på. Men jag kände mig liksom lite skamsen, dum. Ungefär som att jag var ny i klassen och inte hade koll på vilka sneakers det är som gäller i det här plugget. Ja precis så kändes det faktiskt. Som att vara ny i klassen.

And pappa/man of the year award goes to...

Saaaami Kallijärviiii!!

Efter tre nätter av konstant ammande (varje eller varannan timme) var jag ganska trött imorse kan man säga. Så efter första vakenpasset som var mellan åtta och nio idag (brukar vara vid 6.30/7.00-8.00 ungefär) somnade vi om och vaknade nästan två timmar senare. Urskönt. Men inte nog med det. Min UNDERBARA sambo kom då upp med en bricka bestående av: te, kokt ägg, smörgåsar, soyghurt och müsli, vitamintablett och p-piller. Och inte nog med det. Medan jag och Elise sov hade han varit och handlat och lagat mat så vi hade till både lunch och middag. Kan bara säga en sak: Sami Juhanna Kallijärvi, jag ÄLSKAR dig!

3,2,1...

Och där åkte foten in i munnen. Ja det handlar alltså om min dotter som omväxling. Ny favvo lek är också att jag låtsas att jag är en grymt hungrig fotätare och Elise försöker då pricka min mun med sin fot. Ofta lyckas hon. Mycket bäbisfötter i munnar just nu alltså.

Shoppat.

Igår kväll åkte jag, Elise, Emelie och Gusten, till Sara i Tumba på tisdagsfika/middag+Me&I-demo. För er som inte vet vad Me&I är så är det urfina barnkläder framförallt. Dyra, men urfina och av superkvalité och de säljs hemma hos folk ungefär som Tuperwarepartyn på 80-talet (eller när det nu begav sig?).

Igår köpte jag hur som helst 2 plagg till Elise.

Den här dräkten

och den här klänningen som kan matchas jättefint med

dom här brallorna

och den här bodyn som hon redan har sen ett tidigare köp.

Idag fortsatte samma kvartett sin shopingstrike och drog till Hedlandet på förmiddagen. Hedlandet är ungefär som ett mini Ullared och ligger mellan Taxinge och Strägnäs. Jag handlade för en gångs skull nått till mig själv och det blev en ursnygg blus/skjorta och en lång, tjockstickad kofta, ett halsband och ett par leggings.

Just nu gör vi:

Lina: kollar på "Fyra Bröllop" (måste samla inspiration).

Sami: Jobbar.

Elise: Sover.

Frida och Karin: sitter i köket och jobbar med Fridas C-uppsats.

Dagens Elise.

Idag kom Bumbon och gallerfilten vi beställde härromdan. Såhär glad var Elise när hon provade dom.

Idag har vi även fotat oss (hela lilla familjen Gutung-Kallijärvi) för lokalblaskans familjesida.

Och vi har varit på mammagruppsträff och fått svar på matfrågor vilket ledde till att jag provade bröstpumpen för första gången. Det gick bra och jag känner mig nu mycket peppad ang. detta. Tänk om det kommer funka att pumpa och ge flaska ibland. Vilka äventyr jag kan bege mig ut på.

Hej bloggen, minns du mig?

Åhåjaja. Så mycket att göra, så lite tid att blogga. Massor har hänt sen sist såklart. Först en liten bilduppdatering:

Elise har hittat sina händer och kör gärna in så mycket av knytnävarna i munnen nu att hon får kväljningar. T o m när hon sover middag får nappen konkurrens av dom små nävarna. (Idag tittade hon även mycket frågande på sina fötter så det är väll bara en tidsfråga innan dom också åker in i munnen och därför ingår nu även dom små fossingarna i hennes kvällstvättsritual som förut bara bestod av ansikte, halsveck och händer).

En dag försökte jag ta en fin bild av mig och min dotter. Det gick sådär.

Vi är mycket ute på promenad och en dag stötte vi på en liten kisse med grova lejonkomplex.

Annars då.

Jo, vi har varit på första föräldragruppsträffen. Det var en väldigt blandad samling mammor och bebisar men det verkar bra. Ingen skröt iallafall om att deras bebis vräkt i sig tacos eller så, fast det var i och för sig lite tävling om vem som haft den värsta förlossningen. Sen berättade jag om min och då kunde dom andra bara vara tysta. Nästa träff är imorgon, då ska vi prata kost, tänk att lilla sockerkakan om en inte allt för avlägsen framtid ska smaka annat än sin dagliga mjölkbuffé.

Elise har även gått/går igenom en tuff period och har gråtit och skrikit värre än någonsin. Jag har dock lärt mig att tänka att det bara är en fas vi går igenom och det gör det lättare att ta det otröstliga gråtandet med tårar som sprutar. Det som är jobbigt är att hon är så eländig och att hon verkar ha det så jobbigt. DET skär i ett mammahjärta. Men peppar peppar så verkar vi vara på andra sidan nu och det har varit lite bättre i ett par dagar. Men i lördags fick vi gå hem från Valborgsfirandet efter bara två timmar och lägga oss med lilla stumpan i vår dubbelsäng för att hon tills sist skulle komma till ro.

En annan tröst är att när det är som värst så händer det plötsligt nått som får det där skrikandet att glömmas bort. I fredags efter timmar av storm, hade Sami Elise i Babybjörnen med huvudet vänt framåt och jag dansade med dom. När låten var slut tackade jag för dansen och neg och när Sami gjorde likadant kom det... HENNES FÖSTA SKRATT. Så Sami neg igen och igen och hon skrattade flera gånger på raken. Då grät JAG. Det var det gulligaste jag någonsin hört. Sen dess har vi försökt framkalla det där skrattet igen men utan resultat såklart.

Hon rullade även från mage till rygg i sitt babygym för första gången i fredags men efter det har det inte hänt på plan yta igen. Hon har vänt sig flera gånger på soffan och i sängen både före och efter men det gills ju inte.

Vi har varit på Socialkontoret och skrivit på papper i vittnens närvaro. Så nu har Elise en pappa även på papper. Och även på papper är det Sami Kallijärvi.

Vi har fått papper från skattemyndigheten på att Elise nu är folkbokförd som Elise Inez Gutung Kallijärvi.

Vi har deklarerat med blankett K6. Snark är allt jag har att säga om det. Men pengar tillbaka blir det åtminstone.

Idag har vi firat att Usama Bin Laden inte finns nått mer.

Ska försöka bättra på min bloggfrekvens nu. Hej hej.