Här är jag!

Om ni tror att vi har dött så kan ni sluta sörja/dansa på min grav NU! Vi lever i allra högsta grad, vi är bara rejält stukade av dagisbaciller här.

Den sammanlagda summan av symptom i den här familjen: feber, snor, hosta, halsont, öroninflammation, ögoninflammation, bihålesvid och huvudvärk, herpes och förkylningsblåsor på tungan.

Tur att det är fredag idag så att vi får vila lite. Elise har bestämt fredagsmyset: Pippi och popcorn.

Elisedagen!

Idag har Elise namnsdag.
Namnsdagsbarnet fick dock hämtas tidigare på föris pga feber. Men mer mystid för oss och det gråter ingen av. Eftermiddagen har vi ägnat under en filt i soffan framför "Pippi på rymmen". Plus Elise frekventa pekande på örat följt av ett rungande Ann!!! Hon förklarade därigenom att hennes förskolefröken Ann tagit tempen i hennes öra, vilket hon tycker är anmärkningsvärt eftersom vi här hemma tar tempen i rumpan.
Gullungen.

Skogsmullar.

Igår var vi i skogen och plockade svamp. Massor med svamp. När Elise var så trött så hon nästan storknade och jag snart skulle ha me&i-träff, fick vi liksom blunda och springa ut ut skogen, förbi alla lockande svampar.





Familjen Nyström/Liljeqvist var med, liksom ovanstående barns mormor och morfar.





Vi hade givetvis fika med oss.





Elise mumsade.

När jag kom hem från me&i-träffen hittade jag till min förskräckelse en objuden gäst från skogen. En fästning hade bitit sig fast på Elise och jag skrek rakt ut i panik, ringde mamma för att få fästningråd, sansade mig och tog bort den där vidriga varelsen. Huuuuuuuuu!

Varför får fästningar finnas? Dom gör ju ingen nytta.

Heliga helgdagar!

Helg betyder inget dagis och oftast lite eller inget jobb. Helg betyder kvalitetstid med familjen.
Det har vi utnyttjat till max idag.

Vi har idag varit hundvakter åt Ozzy och gått på långprommis med dito.

Efter lunch och middagssovning packade vi med oss mellis och gick till en lekpark och lekte och mumsade matsäck.

Elise skulle prompt hålla kopplet själv.





Moster Frida kom dessutom och lekte med oss.

När vi kom hem höststädade vi trädgården lite och Elise skördade en morot.





Sen blev det middag, bad och natt för lillsemlan.

Nu blir det vin för föräldrarna och besöket: fam Liljeqvist/Nyström.

Fredag hela dagen.

Åh vad jag älskar fredagar. Känslan av att snart få spendera massa tid med sina loved ones gör att arbetstiden flyger förbi. Bästa fredagarna är också de varannan vecka när det är Samis förmiddagsvecka och han kommer hem redan 11.30. Sån fredag är det idag.

Det är dessutom dagen då Martin Schibbye och Johan Persson kom hem till Sverige och vi äntligen fick höra deras version av vad som hände. Jag vet inte varför deras historia har engagerat mig så men jag har varit barnsligt glad sedan beslutet om deras frigivning blev officiellt.

Det är utöver det en fredag vi spenderat hos goda vänner där vi fått oss en übergod vegetarisk lasagne till middag.

Och som om det inte vore nog så fanns plötsligt Sons Of Anarchy SO5 E1 på en skärm nära mig. Sooooooooom jag längtat.

På't igen.

Jag har så otroligt svajande motivation sen jag började äta medicin i våras. Eftersom vågen visat upp när den borde visat ner osv. Men det är givetvis inte hela sanningen. Mellan varven äter jag massor av sådant jag borde äta lite av och tvärtom, bara för att det går dåligt att gå ner i vikt. Det är ju totalt hål i huvet men sånn är jag.

Men så har jag ju ett stundande bröllop att komma i form för. Nämligen mitt eget! Och om inte det kan få fart på motivationen så vet jag inte. Det är nu ca 11 månader till den dag jag ska vara i bäst form och se snyggast ut, i hela mitt liv.

Kom igen Lina, kom igen, klapp klapp!

Barnvagnsprommenad minus barn och vagnar.

Ikväll böt jag och Johanna dom tidigare barnvagnsprommisarna mot en uppfriskande kvällsprommenad. Definitivt lika mycket babbel som på den föräldralediga tiden men utan barn och vagnar var vi kanske åtminstone lite snabbare och mer fokuserade på varandra än på barn som pockade på uppmärksamhet. Hemskt trevligt hur som.

Designer på dekis.

Just för tillfället jobbar jag mest med alkohol. Designar logotyp och etikett för ett bryggeri/en öl och illustrationer och annonser för ett vin. Passar en gammal partydrottning perfekt.

Fredagsmys.

Kvinnokraft.

Jag kommer från en familj med mycket starka kvinnor. Vissa kanske kallar oss rivjärn, andra bitchar. Själv tycker jag mest att vi är ett släkte som när vi vet vad vi vill, vet vad vi vill om man säger. Vi ger oss inte förrns vi fått det exakt så. Inte många lyckas sätta sig på oss och det har väll inte alltid varit till fördel. T ex blev mången inte helt självsäker man bortskrämd av denna mentala styrka. Desto bättre är att när man väl hittar en som inte skiter på sig så vet man att det kommer fungera, förhållandet that is.

Vi kanske inte har fött 6 barn hemma på kökssoffan och uppfostrat dito utan man vid sin sida som mormor. Men vi gör det på vårt vis, enligt vår tidsanda. Därför är det inte helt förvånande när nu både jag och min kära mor tar steget ut och blir våra egna chefer. Jag sa ju upp mig från jobbet redan i våras och igår gjorde mamma detsamma. Hurra för oss!

Många järn i elden.

Mycket nu. Förbereder företagsstarten, jobbar med min mapp som jag ska lägga upp på nått vis på www, letar bra sajt/lösning för mappvisning på www, jobbar med kunder, letar kunder, jobbar med me&i, planerar bröllop, styr familjeliv med hämtningar, lämningar, matlagning, städning och kvalitetstid en masse med lillkorven.

Tur att Talest man on earth finns för att lugna eventuellt stressade nerver.

En vilosam dag.

Idag efter den tredje lämningen i rad utan gråt, gick jag hem och kröp ner under en filt på soffan. Där har jag legat hela dagen och sovit/vilat/slökollat på tv-bort bihåleontet. Jag har försökt bota mig med nässpray, vatten och vila och tamejtusan om det inte fungerar åtminstone lite.

Vid 14.20 masade jag mitt trötta jag upp till föris och hämtade lilljäntan som åt mellis för fullt och inte hade ett dugg bråttom hem. Tillsist susade vi nerför backen från förskolan och hem på cykeln, så snabbt vi tordes och Elise tjöt av skräckblandad förtjusning.

Hemma ville lilla jag gunga eller "bumma", så det gjorde vi i över en timme. Vidare har vi lekt med duplo, matat dockan, matat oss själva och kammat varandras hår.

Hoppas på ett friskt jag imorgon med massor av energi att bygga webbportfolio.

Plus minus noll.

Den här dagen är lite av en sån dag man skulle kunna nolla från minnet/kalendern/livet.

Jag tror nämligen att jag har bihåleinflammation. Det gör så rysligt ont i pallet och det blir dessutom 100 ggr värre om jag böjer mig fram. Det svider liksom, ända ner i näsan. Utöver detta har jag ont i halsen och är täppt i näsan. Fan! Elise har varit super trött och gnällig deluxe hela kvällen och jag har noll ork. Det är ingen bra kombination. Nu är hon stoppad i säng och jag ska snart apa efter.

På plussidan, och detta är inte att förringa, tvärtom, så var det ingen gråt vid lämning idag heller.
Och så har Elise haft skogsutflyktspremiär med sin avdelning och haft med sig matsäck i sin gula minikånken.

Mer minus: Det kröp en fästning på Elise när jag hämtade henne. Huuuuuuuuuuuuu!

Alltså lite plus, lite minus. Det tar väll ut varandra och dagens betyg slutar på noll.

God natt!

Hejja oss!

Hejja oss för att vi kämpar på med lämningar och våra blödande hjärtan. Plötsligt ger det resultat! Ingen gråt denna morgon vid lämningen på föris! Lättnaden.

Höstens första helg.

Det är redan september. Jösses. Vart tog sommaren vägen? Började den någonsin ens? Den första septemberdagen ägnades åt att sälja me&i på bazar, gosa med min febriga unge och min underbara blivande man, sälja me&i på tjejfest, kräftskiva hos mamma och pappa och en all-in runda på krogen.

Den andra septemberdagen har ägnats i Enhörna hos mamma och pappa, dit vi åkte och sov efter all-in rundan eftersom vi lämnat Elise där, åt att lindra huvudvärk, illamående och seriös sömnbrist. Gos med frisk unge. Namngivelsekalas. Skogsprommenad med mamma, Elise och Ozzy. Vi hittade drivor med svamp och Elise ville äta alla blåbär längs vägen därmed blev det en väldigt långsam promenad, men det klagade inte min sargade kropp över.

Såhär såg Elise ut: